Människan

Ett kapitel som handlar om människans förutsättningar att framföra fordon på ett trafiksäkert sätt

Alkohol, droger och läkemedel

Enligt lag är det förbjudet att framföra ett motordrivet fordon när du är påverkad av alkohol eller droger. Du får inte heller låna ut ditt fordon till någon annan person som är påverkad eller bjuda någon på alkohol som ska köra bil. Detta är straffbart och räknas som medhjälp till rattfylleri som du kan bli straffad för.
Förutom att det är förbjudet att framföra motordrivna fordon med alkohol och droger i kroppen är det också en bidragande orsak till en stor mängd trafikolyckor.
Gränsen för rattfylleri skiljer sig åt mellan olika länder. Det finns länder med noll tolerans och länder som har mer förlåtande syn på att köra med alkohol I kroppen. I Sverige har vi följande gränser men tänk på att du kan även dömas för rattfylleri om du har under 0,2 promille om du inte kan framföra ditt fordon på ett betryggande sätt.

Rattfylleri

• Gränsen för rattfylleri är 0,2 promille alkohol i blodet.
• Straffet för rattfylleri är böter eller fängelse i högst 6 månader.
• 
  Om du inte kan framföra ditt fordon på ett säkert sätt kan du dömas till rattfylleri även om din promillehalt i blodet är lägre än 0,2 promille.
• Leder till indraget körkort eller krav på alkolås i 1 eller 2 år.

Grovt rattfylleri

• Gränsen för grovt rattfylleri är 1,0 promille alkohol i blodet.
• Straffet för grovt rattfylleri är böter eller fängelse i högst 2 år.
• Om du inte kan framföra ditt fordon på ett säkert sätt eller orsakar en olycka kan du dömas till grovt rattfylleri även om din promillehalt i blodet inte uppnår 1,0 promille.
• Leder till indraget körkort eller krav på alkolås i 2 år.

Hur påverkade vi blir av en viss mängd alkohol?

Hur påverkade vi blir av en viss mängd alkohol varierar från person till person. Två personer som dricker exakt lika mängd alkohol kan bli olika berusade. Följande faktorer spelar in på berusningsgraden: vikt, kön, tom/full mage, vana att dricka och under hur lång tid man dricker.
Hur fort du förbränner alkohol är personberoende. De flesta gör sig av med 1,5 - 2 cl sprit (40 procent) per timme. Det finns många förslag på hur man kan påskynda förbränningen av alkohol som ex motionera och bada bastu men detta är bara falska rykten. Har du druckit en större mängd alkohol på kvällen bör du låta bilen stå dagen efter. Du kan fortfarande vara påverkad fast du inte känner det så.
Exempel nedan är en sammanställning av Systembolaget för en person som väger ca 70 kg:

Dryck, mängd och ungefärlig förbränningstid

Burk folköl, 50 cl (3,5%) 2 - 2,5 timmar
Flaska starköl, 33 cl (5,0 %) 2 - 2,5 timmar
Glas vin, 15 cl (12 %) 2 - 2,5 timmar
Glas vin, 12 cl (13 %) 2 - 2,5 timmar
Flaska vin, 75 cl (13 %) 11 - 12 timmar
Sprit, 4 cl (40 %) 2 - 2,5 timmar

Omräknat till cl starksprit så är det ca 4,5 cl starksprit i en burk folköl 50 cl med alkoholhalt 3,5% och ca 7 cl starksprit i en burks starköl 50 cl med alkoholhalt 5,6%

Det finns en mängd olika negativa effekter av alkohol b la:

• Tröttheten ökar
• Omdömet försämras
• Periferiseendet försämras
• Reaktionsförmågan försämras
• Körförmågan överskattas
• Olycksrisken underskattas
• Koordinationen försämras
• Verklighetsuppfattningen försämras
• Ökad känslighet för ljus

Alkolås

Om du dömas för rattfylleri eller grovt rattfylleri och får körkortet indraget så finns det möjlighet att ansöka om att få köra med ett installerat alkolås. Då får du ett körkort med villkor vilket innebär att du endast får köra den bil som har alkolåset installerat. För att kunna starta bilen då måste du blåsa i en mätare. Om du under denna period försöker starta bilen med alkohol i kroppen registreras detta och ditt körkort dras in.
Under perioden som du har detta villkorskörkort måste alkolåset genomgå en kontroll hos en bilprovning varannan månad och du måste genomgå alkoholtester hos läkare var tredje månad. Du står själv för bilprovningens och läkarbesökens kostnader.

Droger

Det råder nolltolerans mot narkotikapåverkade förare i trafiken. Om man blir stoppad i trafiken och det finns spår av narkotika i dit blod kan du dömas för rattfylleri. Spärrtiden för körkort för narkotikabrott är lägst en månad och högst tre år.
Tänk på att en del droger finns kvar i din kropp en längre tid. Exempel är hasch och marijuana. Det innebär att du kan dömas för rattfylleri även om du inte har rökt samma dag.

Precis som alkohol påverkar drogerna, narkotikan, oss på olika sätt. Man delar ofta in de olika preparaten i tre huvudgrupper:

Hallucinogener – Exempel marijuana och LSD är droger som skapar en förvrängd verklighetsbild och framkallar hallucinationer.

Vakenhetssänkande medel – Exempel morfin och heroin. Dess droger har en lugnande effekt och gör att risken att somna bakom ratten ökar.

Vakenhetshöjande medel – Exempel kokain och amfetamin. Dessa försämrar ditt omdöme och en vanlig följd är självöverskattning. Det finns även en risk för kollaps eftersom drogerna tar bort trötthetskänslorna. D vs kroppen orkar inte mer.

Läkemedel

Läkemedel, både receptfria och receptbelagda, kan påverka dig negativ som förare. B la kan det leda till nedsatt reaktionsförmåga, trötthet, nedsatt uppmärksamhet och dåsighet. Påverkan varierar från person till person. Läkare och apotekare är skyldiga till att informera dig om hur medicinen påverkar dig som förare. Men det är du själv som är ansvarig som förare om du är lämplig som förare eller ej när du medicinerar. Om du uppträder trafikfarligt på grund av att du är påverkad av ett läkemedel kan du dömas för rattfylleri.

Vissa smärtstillande, lugnande, antidepressiva och sömngivande läkemedel är narkotikaklassade. Dessa får bara användas i trafiken av medicinska skäl och enligt läkarens ordination. Om du behöver ta ett läkemedel så läs inte bara på förpackningen. Läs även bipacksedeln i förpackningen.

Trötthet

Trötthet och bilkörning är en dålig kombination. Att köra trött kan vara livsfarligt och leda till allvarliga olyckor. Ca 20% av alla olyckor orsakas av trötthet. Och många av dessa är på natten mellan klockan två och fyra. Risken att råka ut för singelolycka nattetid (Privatbilist) är ca 12 ggr större än på dagen.
Att var vaken i 23 timmar kan jämföras med 0,8 promille alkohol i kroppen.
De flesta allvarliga olyckor som är trötthetsrelaterade sker när du nästan är hemma. Du slappnar då av efter att ha kört en längre sträcka.

Det finns många tips och idéer på vad man kan göra för att förhindra trötthet vid körning, se exempel nedan. Dessa tips fungerar ett litet tag så det bästa tipset är att vara ordentlig utvilad när man sätter sig i bilen för att köra en sträcka. Skulle det trots allt vara så att man känner att jag är trött då är det egentligen bara en sak som gäller och det är att stanna bilen och sova en stund.

• Stanna bilen och ta en kort paus med promenad för att väcka kroppen.


• Drick eller ät något som innehåller koffein, exempelvis kaffe eller energidryck. Dock inte för mycket socker då kroppen lätt blir ännu tröttare efter sockerkicken. Alltså något med koffein men inte så mycket socker.


• Sätt på musik i bilen för att vakna till.


• Se till att inte ha det för varmt i bilen, det kan vara bra att släppa in lite frisk luft.


• Har du passagerare i bilen så försök att hålla en konversation för att hålla hjärnan aktiv.

Hur din kropp påverkas av trötthet:

• Försämrad uppfattning- och koncentrationsförmåga.


• Försämrad kurshållning och koordination


• Sämre reaktionsförmåga och reflexer.


• Försämrad förmåga att ta bra beslut och tänka klart.


• Försämrad bedömningsförmåga.

Varningssignaler från kroppen vid trötthet:

• Gäspningar


• Du blir oengagerad.


• Synvillor


• Svårt att hålla jämn fart


• Det går långsammare att tänka klart.


• Mikrosömn, omedveten, mycket kort sovstund. Ofta mindre än en sekund.


• Dubbelseende


• Tunga ögonlock


• Du känner sig frusen


• Torrhet i munnen


• Avslappnande nackmuskler


• Du har svårt att minnas vad som hänt sista milen.

Inlärning

Hur vi lär oss köra bil handlar om så mycket mer än att om övningskörning eller vilka läromedel vi använder oss av.
Den viktigaste fasen av vår inlärning sker till hög grad undermedvetet och handlar om hur vi låter våra erfarenheter och andra människor sätt att köra påverka oss. Denna fas av vår inlärning tar inte slut när vi har tagit körkort utan fortsätter i stort sett hela livet, men framförallt under de första åren som förare.

Alla erfarenheter, vare sig de är positiva eller negativa, kan forma dig på ett positivt eller negativt sätt. Det är ditt ansvar att se till att du utvecklas åt rätt håll så att du blir en bättre och bättre förare.
Om du till exempel gör ett misstag så gäller det att du lär dig av det, så att du inte gör om det. Detsamma gäller om du ser en annan förare göra ett misstag - lär dig av dennes misstag så att du själv inte upprepar det.

Det finns olika typer av inlärning.

Sannolikhetsinlärning

Sannolikhetsinlärning är en inlärningsmetod som innebär att du lär dig utifrån tidigare upplevelser och erfarenheter i trafiken och sedan fattar beslut baserat på dessa erfarenheter. Det finns både positiv och negativ sannolikhetsinlärning.

Exempel på positiv sannolikhetsinlärning är att du känner till en viss sträcka där du vet att barn ofta leker intill vägen, eftersom du har sett dem leka där tidigare, så kommer detta troligtvis leda till att du sänker hastigheten och höjer handlingsberedskapen på just den sträckan.

Exempel på negativ sannolikhetsinlärning är om du exempelvis svänger vänster i samma korsning varje dag utan att det någonsin kommer någon trafik på den korsande vägen så kan det tillslut leda till att du blir ouppmärksam i korsningen. Tänk om du en dag kör ut i korsningen utan att först kontrollera trafiken och det just den dagen faktiskt kommer en bil från ena hållet.

Imitationsinlärning

Imitationsinlärning betyder att ta efter någon annans beteende. Detta kan självklart vara både ett bra och dåligt sätt att lära sig, beroende på vem du härmar. Om du vet med dig att personer i din närhet kör oansvarsfullt är det viktigt att du inte tar efter deras beteende.

Även andra personer än förare kan påverka dig, till och med personer du aldrig har träffat (kändisar, idoler m.fl.) kan påverka ditt beteende i trafiken, speciellt när du är ung. Detta kallas för identifiering och kan även det vara både positivt och negativt beroende på vilka dina förebilder är och vilka värderingar de representerar.

Djup-, över- och ytinlärning

Begreppen djupinlärning, överinlärning och ytinlärning handlar om på vilket sätt du tar in ny teoretisk information och praktiska kunskaper. Dessa begrepp är viktiga under din inledande inlärningsperiod eftersom det är så mycket nytt du måste lära dig. Men eftersom du kommer att fortsätta utvecklas som förare även efter att du har tagit körkort så bör du ha dessa begrepp i bakhuvudet även i framtiden.

Överinlärning

Under din körträning är det viktigt med överinlärning. Överinlärning är positiv och innebär att något automatiseras till exempel att du övar på en praktisk färdighet (exempelvis på att backa) tills den sitter i ryggmärgen. Att cykla är ett annat bra exempel på något de flesta överinlärt. Du gör det utan att tänka på hur du gör, och du kan även efter ett längre uppehåll.

Djupinlärning

Djupinlärning är något positivt och innebär att du lär dig helheten och förstår sammanhangen och orsakerna. Genom de ökade kunskaperna som djupinlärning leder till så får du en mycket bättre förståelse för trafikreglerna och varför de är utformade som de är. Djupinlärning leder dessutom till att dina nya kunskaper stannar kvar på ett annat sätt än om du bara pluggar för att klara teoriprovet och uppkörningen.

Ytinlärning

Ytinlärning är något negativt och innebär att du bara försöker lära dig det du behöver så snabbt som möjligt, utan att förstå helheten. Du lär dig för att klara teoriprovet och uppkörningen. Med yinlärning glömmer du snabbt dina kunskaper.

Förarens utveckling

Det är normalt att man till en början kanske beter sig lite omoget i trafiken eller förlitar sig blint på reglerna, men målet är att så snabbt som möjligt utvecklas till en ansvarstagande och hänsynsfull förare. Man kan dela in detta i tre steg - moralutveckling:

• Omogen och självisk - Agerar ofta själviskt och utan konsekvenstänkande. Irriterar, överraskar och skrämmer andra förare med sitt impulsiva beteende.
  
• Regeltänkande "rättshaverist" - Utgår endast från reglerna och struntar i att vissa trafikanter kräver extra hänsyn och att vissa situationer kräver lite sunt förnuft som reglerna inte nämner. Blir arg och agerar kanske farligt när andra bryter mot reglerna.


• Mogen och hänsynsfull - Följer reglerna men kan även använda sin erfarenhet och sitt förnuft istället om det krävs för att avvärja en farlig situation.
  

Personlighetsdrag

Vissa personer har en personlighet och en livsstil som gör att de löper en mycket större olycksrisk än de flesta. Enligt statistiken står 15 % av alla förare för ungefär för 50 % av alla trafikolyckor. Detta kan bero på att deras moral inte är fullt utvecklad eller att de har negativa personlighetsdrag.

• Bortförklaring - handlar främst om att vi vill inte gärna framstå som dålig eller erkänna när vi gjort misstag. Bortförklarar allt vilket leder till att man aldrig lär sig av sina misstag.


• Prestigetänkande - handlar om ära. En person med detta tänk måste hela tiden vara störst och bäst och blir kränkt om någon kör om, tutar eller liknande.


• Impulsivitet – dessa förare handlar först och tänker sedan dessa kan vara farliga i trafiken. Denna förare tar risker utan att tänka på konsekvenserna.


• Självhävdelse - förare med självhävdelse blir väldigt arg, och tar ut sin ilska på farliga sätt, när andra gör fel i trafiken.


• Reaktionsbildning- förare med star reaktionsbildning är väldigt anonym till vardags men tar "revansch" i trafiken genom att köra snabbt och riskfyllt.


• Bortträngning - förare med bortträngning uppfattar inte faror och risker som faktiskt finns utan helt enkelt struntar i dessa risker - speciellt när de är stressade.
  

Unga och äldre bilförare

I trafiken är det viktigt att kunna läsa av situationer och förutse faror. Detta är svårt i början när du inte har någon erfarenhet. Med tiden lär du dig vilka situationer som är mer riskfyllda. På så sätt kan du vara beredd på att handla i nödsituationer redan innan de händer.

Till en viss gräns kör förare säkrare och säkrare ju äldre de blir eftersom de blir mer och mer erfarna. Förare mellan 65-74 år är till exempel inblandade i färre trafikolyckor än förare mellan 18-19 år. De äldres erfarenhet och goda självkännedom gör att de kan anpassa sin körning på ett sådant sätt att de kan undvika eller minimera riskerna för de svåraste trafiksituationerna.

Det finns undersökningar som har gjorts mellan nyblivna och erfarna förare som visar på att nyblivna förare:

• Är mer toleranta mot brott i trafiken


• Har längre reaktionstid


• Använder sig mindre av backspegeln


• Har ett ryckigt körsätt


• Generellt kör med högre hastighet


• Fokuserar mer på fasta föremål i trafiken istället för på det rörliga


• Är mer tävlingsinriktad.

• Dåliga förebilder - Kan leda till onödigt risktagande.


• Dålig självkännedom - Kan leda till en överskattad körförmåga.


• Lite trafikerfarenhet - Kan leda till stress och dåliga beslut i en kritisk situation.


• Orealistisk verklighetsuppfattning - Kan bero på exempelvis film och tv i kombination med lite egen trafikerfarenhet.


• Dålig självkontroll - Kan leda till dåliga beslut på grund av ilska.


• Låg mognadsgrad - Kan leda till impulsiva och irrationella handlingar.

Unga män och kvinnor

Män i allmänhet och unga män i synnerhet överskattar sin egen kör- och reaktionsförmåga i större utsträckning än någon annan grupp. Det är speciellt vanligt bland de som har haft körkort i ett par år. Självsäkerheten gör att de känner sig odödliga vilket leder till att de ofta kör för fort och tar onödiga risker.

Moderna studier om unga kvinnors sätt att köra på visar att de ofta underskattar sin egen körförmåga, men att de på senare år har börjat ta mer risker och köra med högre hastigheter.

Äldre förare

Förare över 75 år är däremot inblandade i ungefär lika många trafikolyckor som förare mellan 18-19 år, det vill säga 5-6 gånger fler än den genomsnittliga föraren. Det beror på att de har nedsatta sinnen, sämre reaktionsförmåga och att de inte kan uppfatta och tolka information lika snabbt som yngre förare.